onsdag 22 mars 2017

Likadana

Vi är ju inte alls säkra på om vi är syskon på riktigt eller om vi blev det när matte och husse adopterade oss.Fast det finns tillfällen när man kan tro att vi är det för vi vill ju nästan alltid vara tillsammans och det händer att vi rör oss precis likadant.Inte alla tre på en gång det är för svårt men två och två kan vi i bland se ut som vi hänger ihop men osynliga trådar.Det är då människorna brukar säga att det var tur att det blev just vi tre som flyttade hem till huset som just då var bara ett hus.
Här kommer jag!

Och nu är vi två!

Lukta på ett löv!

Lukta på gräset!

Och så ta ett steg!

Och ett till!

Stanna till!

Och ta ett steg!

Och så spana!