fredag 25 augusti 2017

Fjädrar

Började retas igen den där fjäderhållaren.Man är lite busig, går förbi den och så börjar den låta och vifta med sin fjäder.Vad tror ni händer då!Jo man blir bara mer och mer busig, helt knasig liksom och så tänker man att man bara ska fånga den där fjädern och få tyst på det där retliga ljudet.Fast hur man än försöker så verkar det inte gå.Men det är väl som vanligt, man får träna mer helt enkelt!
Nu är den igång igen!

Visslar och ....

...viftar med sin fjäder!

Även om man försöker....

...så går det inte att låta bli...

...att bli busig!

Superbusig!

Måste gå...

...att få loss fjädern?

torsdag 24 augusti 2017

Mesiga människor

På morgonen var det så lugnt att vi blandade ihop oss lite med varandra eftersom Bagheera hittade en nygammal plats bland tulpanerna.Det vill säga det som är kvar av tulpanerna för det är bara torkade blad.Men inte kan vi hålla koll på allt inte så rätt vad det var så hade grannen Minus smitit in igen!Och när han ätit sig mätt så började han gosa med tomtekatten och då fick matte syn på honom.Och fast han var dum mot Lea häromdagen så tycker matte att det är så gulligt att hon bär ut både honom och tomtekatten på altanen och säger att han kan få ta med sig den hem!Fast det struntade han i för den ligger kvar och ärligt jamat har vi nog inte använt den sen i julas.
Den här platsen hade jag glömt!

Vem är det i tulpanerna?

Men ser bra åt ena hållet!

Ups, det är ju Bagheera!

Och man ser bra åt andra hållet!

Fast mig ser ni inte!

Tur det....

....när det finns såna mysiga saker!

Människor!!! Han är här igen!

Nu åkte jag visst ut!

Men jag fick behålla tomtekatten!

Så jag stannar en stund till!

onsdag 23 augusti 2017

Batteri

Det har varit lite trist här några dagar för tro det eller ej, laserpekare behöver också matas.Precis som vi.Men en laserpekare matar man med något som heter batteri.Nästan varje dag leker vi med laserpekare, i alla fall Lea.Och så hände det som inte får hända, batteriet tog slut och vi hade inga på lager.I båda laserpekarna!Hur kan det hända?Det är nästan som om det inte skulle vara något mat till oss i förrådet men det får vi hoppas aldrig händer.Men snart kommer posten och då kan vi förhoppningsvis mata våra laserpekare igen!För den där Boinksen matte försökte lura på oss istället var inte så kul.
Även om man är trött vill man väl busa!

Var är laserpekaren?

Vad är det här?

En Boinks!

Skulle den vara kul?

tisdag 22 augusti 2017

Godkänt fjärilsbus

Det är väl inte helt populärt att fånga fjärilar.Matte tycker så mycket om dem fast det gör vi också.På olika sätt bara.Numera tänker vi ju alltid på vår saknade vän Lilly i katthimlen, hon var specialisten när det gällde att fånga fjärilar, både på natten och dagen.Nu vill vi gärna tro att varje fjäril är en hälsning.Så är de där för att vi ska fånga dem eller inte? Svårt att veta faktiskt.Inne finns det i alla fall några fjärilar som är godkända för fångst så man får kanske nöja sig med dem.
Fjärilar! Var?

Aha, där!

Får man busa med dem?

Ja, det får man!

Kika lite från ena hållet...

...och lite från andra hållet!

Där fick jag dig!

De prasslar när man tuggar!

Nu ska jag fånga den andra!

Nej, det blev samma...

måndag 21 augusti 2017

Busa med varandra

Även om vi inte gillar att bråka så mycket men andra katter utan hellre springer in så innebär det inte att vi inte tränar.För det gör vi!Vi tränar med varandra och vi tränar med saker.Speciellt såna saker som man hittar ute, till exempel löv.Finns ju annat också man kan träna på som fåglar, fjärilar och insekter fast just de två första tycker inte människorna är okej att jaga.Men det fattar ju inte vi riktigt eftersom vi har instinkt i våra gener!
Nu tar jag dig!

Trodde du ja!

Ibland är du snabb, Lea!

Det är när jag vill vara snabb!

Men när man busar med löv!

Så är det okej....

....att ta det lugnt!


söndag 20 augusti 2017

Bortjagad igen

Nu börjar det likna något.Röd-vita grannen kan inte skrämma oss så mycket längre.Idag hördes ett vrålande på altanen och bland flygande små hårtussar sprang han snopet hem.Den röd-vita grannen.Under möbelöverdraget satt en stolt Bagheera.Igen!Nu passar han sig nog för att bråka med oss igen får man hoppas.Det är väl okej att han går förbi genom vår trädgård.Bara han inte bråkar med oss.
Äsch, jag förlorade igen!

Haha, jag är stor och stark nu!

Får väl sticka hem ett tag!

Sen kommer jag tillbaka!

Jag ser dig röd-vita!

Jag ser dig också!

Trodde gräset gömde mig!

Inte alls!

Oekj, okej! Jag sticker väl igen då!