I morse kändes det nästan lite onödigt att vi vilade nästan hela dagen igår. För i morse var det mulet och sen kom det ösregn. Perfekt väder för vila alltså! Och så hade man redan vilat så man var pigg. Tur då att man inte behöver gå ut för att busa så man blir trött igen. Allt vi behöver för det finns ju här inne!
 |
| Innebus på gång! |
 |
| Jag har den! |
 |
| Min tur! |
 |
| Den lilla humlan.... |
 |
| ....eller vad det är... |
 |
| ....är så mysig! |
 |
| Och busig! |
 |
| Nu blev jag trött igen! |
Vi är lite trötta idag. Det är ju ändå söndag så det är väl inte så konstigt. Man håller igång hela veckan och så rätt vad det är så har den gått. Sen vet man ju att det kommer en ny vecka efter den gamla precis som det kommer en ny månad när den man är i tagit slut. Inte så konstigt att man blir trött när man ska tänka på sånt också!
 |
| Trött! |
 |
| Jag också! |
 |
| Jag känner mig lite rastlös! |
 |
| Vad ska du göra åt det då! |
 |
| Sova i ugnen eller gå ut kanske! |
 |
| Då kanske jag också går ut! |
 |
| Men jag är nog lite trött ändå! |
 |
| Jag också! |
Än är det så klart inga bär i trädet. Det är knappt några löv. Fast det är då man ska klättra i det. För sen när löven kommer så ser man knappt något. Men nu så ser man till och med längre än man någonsin skulle få för sig att ta en promenad. I alla fall inte som vi i så fall skulle berätta för någon människa. En gång så såg i alla fall matte Röran ungefär så långt bort som man kan se nu och då blev hon rätt upprörd! Matte alltså. Röran låtsades som hon inte märkt matte och smög hem. Men det var längesen och säkert ett misstag. Att bli påkommen vill säga!
 |
| Oj så långt bort man ser! |
 |
| Rätt högt! |
 |
| Men har man kommit upp... |
 |
| ...så kommer man ner! |
 |
| Hej Röran, minns du när du gick iväg långt? |
 |
| Det klart jag minns! |
 |
| Ska vi göra det igen? |
 |
| Kommer du, Bagheera? |
 |
| Nej, jag tror jag ska.... |
 |
| ....fånga en insekt istället! |
Här hade vi en lugn morgonstund och helt plötsligt blev det kaos. Rätt som det var så satt Spetsnäsan utanför fönstret. Bagheera blev jättearg och Spetsnäsan också. Tur de var på varsin sida fönstret. Sen kom Lea och fattade inte vem som var vem utan skällde ut Bagheera som hon trodde var Spetsnäsan. Turligt nog kom Röran och redde ut det hela så vi kunde gå tillbaka till vår lugna morgonstund!
 |
| Hallå där inne! |
 |
| Vad händer? |
 |
| Spetsnäsan är här! |
 |
| Gå hem med dig! |
 |
| Vadå, gå hem med dig själv! |
 |
| Jag är hemma, Spetsnäsan! |
 |
| Mjauuuuuiiiiiiiuuuu! |
 |
| Men lägg av..... |
 |
| ...det är ju jag, Bagheera! |
 |
| Är du säker? |
 |
| Klart jag är säker! |
 |
| Förlåt Bagheera! |
 |
| Ingen Spetsnäsa här.... |
 |
| ...och ingen Spetsnäsa där! |
Igår kväll blev det nästan lite som sommar. Då passade man som tur var på att mysa lite extra med sin husse, Lea gjorde det alltså. Hon gillar bara att mysa på speciella ställen även om de blivit fler och fler sen vi flyttade hem. Snart sju år sen Lea och Bagheera blev adopterade tillsammans med vår numera änglakatt Lilly. Då var alla lite försiktiga med människor men det gick över rätt snabbt. Men att bara mysa när man vill och själv bestämma platsen, det är väl en kattlig rättighet!
 |
| Mysigt! |
 |
| Jag gillar dig husse! |
 |
| Och mysa är mysigt! |
 |
| Även om nosen nästan torkar ut i solen! |
 |
| Fast solen är också mysig! |
 |
| Varmt blir det här på muren! |
 |
| Och i pälsen också! |
 |
| Tack husse för att du vill mysa med mig! |
 |
| Blev nästan lite trött! |
 |
| Klia precis där husse, så sover jag lite! |