Ugnsgömman

Ibland kommer man på att man glömt bort en del roliga ställen.Som till exempel ugnen där vi busade jämt när vi var mindre och som fortfarande står på sin vanliga plats.Nu behöver man faktiskt inte vara speciellt liten för att få plats i den.Man skulle till och med kunna vara mycket större än vad vi är för att kunna vara där inne.Det enda som skulle kunna vara lite svårt är att få plats med mer än en i taget.Så då gör vi som vanligt, vi turas om!

Hallå, någon som vill busa?

Tyckte jag hörde något!

Du syns ju knappt där inne, Lea!

Tror du jag också får plats?

Nej det tror jag inte, Bagheera!

Fönster

Även om det mest blåser och är kallt så behöver någon av oss gå ut och kolla läget.Då räknar så klart den som är inne att man har koll när man ute.Är man ute så tänker man att den som är inne håller koll så det inte kommer in någon annan katt.Det går ju i och för sig inte för vi har våra små chip i nacken som luckan läser av.Så när man nu vet allt det där, hur kommer det sig att man gång på gång blir så där förvirrad på vem som är vem?Pinsamt!

Vad är du för en där ute?

Vem är du själv där inne?

Nu ska jag putta ner dig!

Äsch, det går ju inte när fönstret är emellan!

Man kan kanske peta in tassen här?

Nej, det gick ju inte!

Tycker jag känner igen dig?

Samma här!

Är det vi nu igen?

Verkar inte bättre!

På toppen

Visste att det skulle hända en dag.Man skulle våga sig upp på toppen.Längst upp på klätterställningen dit bara Lea vågat sig hittills.Men plötsligt så händer det, man tar mod till sig och vågar.Mest av allt måste man våga smyga förbi Lea som ligger på sin andra favoritplats, näst högsta hyllan.Eller rättare sagt en av de näst högsta hyllorna.Det finns nämligen två såna men bara en som är högre!

Nu passar jag på!

Var inte så sur, Lea!

Du är ju här uppe nästan jämt!

Vilken spännande krok!

Det är faktiskt min plats också!

Jag tycker nog att den är bara min nu!

Finns ju massor av kul grejer här!

Jag vet....

Men jag trivs här nere också!

Tur det för det här är min plats!

Blåsig dag

Vi stannar inne för det blåser mer ute än vi gillar.Fågelmaten är inte helt slut men matte tycker ändå det är dags att fylla på.Vi tycker också det behövs för det har varit dåligt med fåglar här den här säsongen.Och det är i alla fall inte vårt fel för vi har inte fångat någon.Nej, det kanske beror på att det finns mer mat att hitta när det inte är så kallt.Så vi låter matte fylla på och så sitter vi och kollar så det blir bra.Sen sitter vi och kollar om det kommer några fåglar!

Lite halvtomt!

Jag stannar inne!

Mycket fågelmat finns det!

Men du får fylla på själv matte!

Blåser för mycket idag!

Eller hur, Lea?

Klart!

Bara att vänta!

Snart kommer de nog!

Jag ser dig!

När det är lite vinter så ser man inte så mycket av grannarna men så fort det blir lite varmare igen så dyker de upp.Då är det tur om man är inne så slipper det bli bråk.För även om man tycker att grannarna ska vara hemma hos sig så kan vi ju inte säga något eftersom vi själva går till grannarnas trädgårdar ibland.Undrar om de sitter i fönstret och kollar på oss då, precis som vi gör med dem!

Där är han, röd-vita grannen!

Försöker se tuff ut! 

I vår trädgård!

Undrar om han ser mig!

Nej, han verkar upptagen!

Tror verkligen inte jag syns här!

Eller?

Dimmigt

Dimma kan ibland lura en att tro att det snöar eller att det är snö överallt.Men sen när man går ut så fattar man att det inte är snö för när man kommer nära dimman så syns den oftast inte alls!Fast tittar man långt bort så är det vitt och suddigt.Precis som snö kan vara.Alltså är dimman väldigt förvirrande men också lite spännande för då kan man smyga runt och titta på grannarna utan att man syns själv.Eller?

Är det snö?

Nej, det är ju dimma!

Tror inte jag syns alls faktiskt!

Nu ska jag gå ner till grannarna, röd-vita och Minus....

Men här är ingen dimma!

Kanske är den här!

Inne i lavendelbuskarna!

Nej inte så mycket men det luktar grannkatt!

Insekt

Senaste kattboxen innhöll ju inte bara världens bästa prasselmatta utan även en liten blå insekt som sprang omkring och ville bli jagad så fort den blivit matat med såna där batterier!Lite pilligt sa matte om den pyttelilla skruven man var tvungen att skruva ur innan man kunde mata den men sen var det visst bara att trycka på en liten knapp så sprang den iväg med oss efter.Och faktiskt är den nästan lika kul även när någon människa tryckt på knappen för att den ska få vila sig!

Men vad nu!

Den rör sig!

Ja, det gör den faktiskt!

Undrar hur det går till!

Ja, det kan man undra!

Fast det kanske man inte behöver bry sig om?

Huvudsaken är väl...

....att man har kul?