Mattidning

 Människorna kallar den för kattidning men vi kallar den för mat och godistidning. Fast det spelar väl ingen roll vad man kallar den. Huvudsaken är ju att den kommer i brevlådan då och då och att det är medskickat något smaskigt. Den här gången fick vi mjukmat med kalkon och kyckling och det slank ju ner även om man fick använda tassarna för att få upp det sista!

Mmmm, mumsigt!

Kyckling & kalkon!

Lika bra att ta det lugnt och sätta sig ner!

Matte får läsa tidningen!

Smaskigt var det!

Men inte helt lätt när man har en sån här skål för att inte äta för snabbt!

Tur man har tassar!

Så man kan fånga upp de sista bitarna!

Så man inte missar någon!

Blir mer tasstvätt av det så klart!

Bara moln

 Vi hör från människorna att det kommer massor av regn lite överallt utom just här. Konstigt om vi får säga det själva. Och det får vi ju för vi är katter. Vi snackar förresten inte så mycket. Mest med människorna faktiskt, När vi vill ha något! Kanske kan vi snacka med molnen så de skickar ner regn? Om det nu är det vi vill ha!

Hallå regnet!

Ser du något där uppe, Röran?

Ja massor!

Men ser du något regn?

Näe!

Vi kanske kan kolla tillsammans?

Ja, det klart!

Jag kommer till dig nu då!

Lite

 Det kom inte så mycket regn ändå. Faktiskt väldigt lite. Kanske kom det några droppar till under natten men det var knappt så det blev blött. Vi trodde det skulle komma åska också men den drog visst någon annanstans. Så det var bara att ge sig ut och leta. Fast hur långt vågar man gå? Tänk om det helt plötsligt blir ösregn!

Var är regnet?

Ser du något, Röran?

Näe!

Är du säker!

Säker som bara en Röran kan vara!

Kollar andra hållet i stället!

Snabb är du!

Jag vill också vara med och leta regn, nästan lika snabb som Röran....

Regn

 Nu kom det äntligen lite regn igen. Men fortfarande ganska lite. Mulet är det i alla fall och lite varmt. Inte så tokigt väder alls om vi får säga det själva. Vi lite äldre alltså för Röran är inte helt nöjd. I går kväll lyckades hon lura in sig själv när matte skakade på gröna röret och lockade med godis. Att man alltid ska gå på det tänker hon varje gång. Sen skriker hon en stund så vi andra får ont i öronen innan hon kommer på att balkongen är öppen. Då är ju vi andra redan där!

Vad tänker du på, Lea?

Att det regnar!

Det gör det!

Och att jag ska sova!

Eller ska man gå ut?

Gå ut! Är du galen?

Det är ju alldeles blött!

Då sover vi!

Det gör vi!

Gammelbanan

 Plötsligt hittar man en helrutten kattmyntabanan på gräsmattan! Först tänker man att någon av våra innebananer smitit ut och sen kommer man på att så är det ju. Alltså har man hittat den gamla som matte slängde ut för längesen så att grannkatterna inte skulle behöva gå in och dregla ner våra nya. Man får ändå säga att de håller länge i alla fall!

Vad är det här?

Har du sett, Bagheera?

Sett vadå?

Bananen!

Jaha!

Ser dig också!

Gör du?

Så klart men....

...nu ska jag...

...kolla ordentligt på den här gamla bananen!

Gräs eller bus?

 Vi tjejer är numera riktigt bra kompisar. Så var det inte i början. Då tyckte vi att vi att vi var okej men inte mer. Sen sakta men säkert så närmade vi oss varandra. Sakta är förresten Leas grej. Hon tar det alltid lugnt. Kollar ordentligt innan hon gör något. Så ska man busa så orkar man ju inte alltid vänta på henne. Fast hon kan vara snabb också, om det kommer billjud från vägen springer hon in som blixten eller om det kommer någon granne är hon ibland snabbt där och skrämmer bort den!

Vad händer, Röran?

Inte mycket!

Vi kanske ska.....

...busa!

Ska bara tänka lite först!

Och planera!

Är du klar snart?

Nu orkar jag inte vänta längre!