Möblerna

 Nu är vi säkra. Vintern är på gång. För ett tag sen åkte vinterhjulen på bilarna och nu är de stora utemöblerna borta. Hjulen som då inte ska förväxlas med julen fick ju vi katter hjälpa till med men möblerna, de klarade visst människorna av själva. Rätt duktigt får man säga men vart tar de vägen, möblerna på vintern?

Blött om tassarna!

En rosgren som trillat ner!

Var är ni kompisar?

Här är grillen!

Men var är möblerna?

Ìnte här!

Och inte där!

Skumt!

Kanske uppe på muren?

Eller krympt och trillat ner!

Mörkt

 Nu är det mörkt när man går upp och sen blir det mörkt nästan innan det hunnit bli ljust alls. Man blir ju lite osäker på om man gått upp mitt i natten och borde gå och lägga sig igen eller om man ska tjata på människorna att det är dags för frukost. Ibland har det faktiskt hänt att det är människorna som får säga till oss att maten är serverad. Då får man låtsas att man varit upp hela natten och busat och sen får man gå ut en liten sväng så man piggnar till!

Hej Röran!

Jag vill också vara på bänken!

Och lukta lite!

Lukta är viktigt!

Precis som att sova är viktigt!

Men frukosten är viktigast!

Ja, det är sant!

Inte bra när man försover sig!

Näe, tur man har människor!

Som väcker och matar oss!

Post

 Nu börjar man undra hur bortskämda vi är! Vi har ju redan en adventskalender som vi inte får öppna än men igår kom det även en november-låda med Kattpost. Och den fick vi öppna idag! Vilken lycka, supergoda godisar som vi åt upp hela påsen på en gång, mat som vi ska få senare, ett stort bi som man kunde dra i svansen så den åkte iväg och en kicker som hade en katt på sig som liknade mattes bokmärken och så var den full med kattmynta så man kunde kicka loss på den med bakbenen. Men har bin svansar egentligen?

Vad är det här?

En låda till oss!

Med smaskiga godisar!

Och fina saker!

Och mat och mera godis!

Tomt!

Vaktar påsen ändå!

Gott var det så länge det fanns kvar!

Nu har jag fångat biet!

Fast den här...

...ska jag kicka loss på...

...tills jag inte orkar mer!

Runt

 Solen är rund men idag syns den inte alls. Röran är inte så rund men rundelen är rund. Den vi fått i present, kanske var det redan innan Röran flyttade in? Men om Röran gör sig rund så får hon i alla fall precis plats i den. I rundelen så finns det också en rund boll. Om man spelar med den så lyser den. Då blir det som man har en liten sol, här inne!

Här får jag plats!

Men ingen annan!

Perfekt för mig!

Ska spela lite boll!

Inte helt enkelt!

Ingen sol ute idag, Röran!

Näe, jag får fixa .....

...med lite bollsol här inne!

Sen kan vi vila!

Busvila!

Banantvätt

 Den där kattmyntabananen ni vet, är ju vår bästa leksak om vi bara får välja en. Och det verkar de flesta katter hålla med om. Man blir ju bara så galen när man kommer nära den. Sen efter en stund känner man sig helt lugn och mysig. Så tänker man efter så kan man först tvätta bananen och sen sig själv så blir man som en hel kattmyntakatt!

Tvätta på bananen!

Kattmyntatunga!

Tvätta lite till!

Och sen...

...tvätta på sig själv!

Gör man det riktigt ordentligt....

...överallt....

....så kan man....

....bli en riktig....

...kattmyntakatt!

Tjejerna

 Man blir mer och mer kompis ju mer man lär känna varandra. I alla fall är det så för oss tjejer. Men det hänger ju inte bara på att vi har samma färger för då hade vi ju blivit bästisar direkt. Kan vara så att man behöver mer tid för att man blir förvirrad när det kommer en ny som ser ut som en själv fast en som är mindre. Och att man flyttar hem och det finns en stor likadan. Lea fick ett mini-jag och Röran en stor-mig! 

Nu ska jag smyga på Lea!

Ups!

Verkar som Lea ska smyga på mig!

Jag låtsas att jag inte ser henne.....

Tjoho!

Gammal är ändå äldst!