Vilket knä

Hon tar mycket plats den där Röran, fast hon är så liten.Svårt att bestämma sig har hon också.Först ligger hon i mattes knä, sen blockerar hon hos husse.Efter det så sprider hon ut sig i hela soffan.Vi kan inte göra annat än att se på!Sen morrar hon lite på oss och så morrar vi tillbaka och sen blir vi rädda allihop.Tills vi blir nyfikna igen!

Ligger man bra här?

Jo, det gör man!

Mattes knä är godkänt!

Till och med mysigt!

Men man undrar....

...är det bättre hos husse?

Man får testa!

Man kan ju ligga i soffan också!

Och breda ut sig!

Men husses knä var nog bäst!

Rörigt

Människor tror att de är så smarta! De byggde ett nät till fina rummet där de tänkte att Röran skulle vara så att vi kunde bekanta oss på lite avstånd.Just den idén var väl bra om det inte hade varit för Röran.Vi fattar nu att Röran är ingen man bestämmer över, hon vill bestämma själv.Alltså klättrade hon över nätet och gick på upptäcktsfärd för sig själv!Människorna satte då dit ett nät till så det blev jättehögt för de tyckte ändå att Röran skulle vara där inne.Men det tyckte inte Röran för rätt vad det var så var hon i soffan igen!

Röran utforskar!

Blommor!

Soffor!

Vad är det där då?

Får jag fundera på!

En Bagheera!

Batteriljus!

Och så trampa lite så det luktar mig!

Vad gör du där uppe, lilla katt?

Undrade just detsamma!

Äsch det är ju ni som är stora inte jag som är liten!

Kom upp om ni törs!

Välkommen hem Aurore

Eller Röran som vi säger! Inte bara för att hon är rörande söt utan också för att hon rör till det lite i våra liv.Luriga människor, det var alltså därför de satte upp ett staket till fina rummet.När de var på semester så hade de ju inte sett så många katter sa de.Men den här bebisen, Aurore hade de sett, på Instagram.Tyckte hon såg ut att passa in här hemma så de tog kontakt med föreningen Höörs Hemlösa katter och berättade att hon kunde få ett hem här.Utan att kolla med oss!Och det är tur hon är instängd just nu för det är en liten tuffing, försöker skrämma oss.Pinsamt nog så lyckas hon ibland.Människorna däremot försöker hon inte skrämma, där fjäskar hon och spinner så hela huset skakar!Äter,går på lådan och busar gör hon också så hon verkar känna sig hemma.Det blir nog bra när vi vant oss!

Det är någon därinne!

Det är bara jag!

En liten tuffing!

Blev du rädd nu?

Jag heter Aurore!

Söt, eller hur?

Välkommen då!

Välkommen, tack för godisarna!

Fortfarande lite skumt va?

Skumt

Nu har det blivit något stopp till vårt rum.Där brukar man bli instängd om man ska ha sån där medicin men då brukar det inte se ut så här.Och en av transportkorgarna står kvar.Vad händer?Ska en av oss bli instängd och åka iväg?Det skulle väl kännas onödigt när vi nyss kommit hem.Skumt är det!

Nät!

Hur ska man då komma in?

Och där står en korg!

Undrar om man kan hoppa in!

Och där inne bananen!

Väldigt skumt!

Lite gos och bus

Nu när man är hemma vill man verkligen gosa in sig här igen.Även om man bara var borta en vecka ungefär så känns det nästan som ens lukt försvunnit.Eller kanske inte försvunnit men blivit lite svagare.Kanske är det inte ens så men man vill ändå vara säker.På att det luktar oss här hemma.Det är viktigt!

Gosa in mattan!

Och leka lite!

Spön är roliga!

Men ganska lättfångade!

Och så är de goda....

....att tugga på!

Leas favoritstol, nu med Bagheeralukt!

Äntligen hämtade

Vi har haft det finfint på pensionatet den här veckan och människorna har haft det bra i Tyskland.En katt såg de visst på ett slott.Så ni kan tänka er att de längtade efter oss.Men ni ska inte tro att de skyndade sig, nejdå!De kom hem redan sent i går kväll.Och i morse gick de upp tidigt och städade för det hann de inte innan de åkte.Så ända till kl 10 fick vi vänta.Men det gjorde inget, vi fick god mat, mys och Dreamies på pensionatet.När vi kom hem ville vi alla fall mysa länge och sen skulle matte iväg till den där hästen som hon också saknat.Vi stannade hemma med husse!

Släpp ut oss!

Äntligen!

Nu måste vi kolla så allt är okej!

Vi tar väl varsitt håll?

Allt var bra!

Då kan man mysa!

Och mysa!

Och mysa lite till!

Pensionat

Jo, det blev pensionat!Skönt att det inte var veterinär även om det nog inte är så lång tid kvar tills vaccinering men då är det också nära till den sköna julen.En vecka ungefär ska matte och husse vara borta på en liten höstresa och så kommer de och hämtar oss den 29 september.Vi ser fram emot att berätta hur vi haft det så välkommen tillbaka till bloggen då.Under tiden kan ni kika på lite gamla inlägg om ni vill!

I bilen!

Framme! Ska man äta ...

...eller gå ut?

Börjar med gå ut!