söndag 22 november 2015

Ett helt år - idag!

Visst går tiden fort?Just den här regniga dagen är det ett år sen matte och husse kom till stödhemmet med en stor korg för att hämta oss och ta med oss hem.De var nervösa ska ni tro, tänkte att vi kanske inte skulle trivas eller att vi skulle sakna vår andra kompisar.Fast matte glömmer aldrig att det första hon såg vid hämtningen var att Lilly och Bagheera låg tillsammans i ett klätterställningshus och att hon tänkte att det var tur att Bagheera varit så tydlig en månad tidigare att han också skulle med hem.Inte hade de behövt vara nervösa våra människor, det var aldrig någon tvekan om att det är här vi hör hemma.Visserligen var vi tjejer lite reserverade, eller lite förresten, Lilly var jätterädd faktiskt i början.Fast vi hade ju varandra och människorna hade tålamod och kärlek så nu är vi världens mysigaste.Att det öser ner regn en sån här dag är faktiskt bara bra för då är man ännu mer glad och tacksam för att det fanns människor som släppte allt för att rädda oss och ta hand om oss tills vi kunde flytta hem på riktigt.Tack alla som hjälpte oss och tack alla som följer oss här på bloggen, nu går vi in i år två och fortsätter att berätta vad vi är med om, här hemma.
Oj, vad det regnar!Skönt att man kan vara inne!

Puss på det, kompis!

Vad ska man ha en tallrik till?

Vi firar med leverpastej idag!

Busigt!

Jag vill också smaka!

Nää, den är min!

Om du får en puss då?

Jag är säker på att leverpastejen flög in här....

Konstigt!

Ni får lyssna på mig, mat ska vara i köket!

Helst på mattan!